HISTORIA

Storaste Kroppkakan är med god marginal Lunds äldsta nationsorden och under dess 122-åriga existens har firandet gestaltat sig på olika sätt. Gemensamt för alla kroppkakefester är dock att man förtärt kroppkakor och tävlat i vem som kunnat få i sig flest.

Den Storaste Kroppkakans första uppenbarande i fenomenvärlden sker, såvitt vi känner till, den 1 mars 1897 då Kalmar Nations kurator, Daniel Strömberg, hörde hans röst. Den Storaste Kroppkakan utsåg Strömberg till sin ställföreträdare och invigde honom i de kroppkakeliga hemligheter som Strömberg sedan förde vidare till deltagarna i den Storaste Kroppkakans orden som träffades för första gången, iklädda vita nattskjortor, hemma hos Strömberg dagen efter, den 2 mars, för att avnjuta kroppkakor.

Strömberg kvarstod som Storkakmästare fram till i vart fall 1903, han hade då redan blivit rektor för den skola i Lund som numer bär hans smeknamn – Spyken.

Stor betydelse för den Storaste Kroppkakans orden hade Carl Wilhelm von Sydow som var ordens storkakmästare 1927 till 1947 och som sannolikt är upphovsmannen bakom dagens ceremoniel och många av de sånger som är stående inslag i dagens kroppkakefirande. Carl Wilhelm von Sydow är far till skådespelaren Max von Sydow som enligt egen utsago var med på några kroppkakefester som hölls i familjens hem under hans barndom

Storkakmästaren utser själv sin efterträdare och sedan Strömberg har åtta personer innehaft ämbetet, Sedan 2011 är tidigare kuratorn Kristina Bergendal Storkakmästare.

Ätartävlingen

Ända sedan den allra första kroppkakefesten har deltagarna tävlat i vem som kunnat äta flest kroppkakor, fast från början gick man lite annorlunda tillväga. Vid de första festerna vägdes deltagarna med decimalvåg före och efter intagandet av kroppkakorna och vinnaren var således den som ökat mest i vikt under måltiden. Idag nöjer man sig med att hålla räkning över hur många kroppkakor deltagarna sätter i sig. Rekordet från 2003 ligger på 20½ kroppkaka och innehas av Markus ”Buken” Johansson.

Kroppkakemålningarna

Såvitt känt målades den första kroppkakemålningen till 1927 års fest, den föreställde Kalmar slott byggt av kroppkakor och tre hungriga kalmariter som stod i begrepp att hugga in. Sedan dess har kroppkakemålningarna varit ett stående inslag i festligheterna. Det har under åren blivit ett försvarligt antal målningar av vilka dock inte alla är bevarade. Det har blivit en tradition att välja ut ett antal målningar, förutom den som målas till det årets begivenhet, och hänga upp i stora salen. Den målning som har förekommit mest frekvent genom åren, och som också är den äldsta bevarade, kallas Gustaf Auléns himlafärd. Den målades till kroppkakefesten 1933 med anledning av att nationens dåvarande inspektor Gustaf Aulén blivit utsedd till biskop i Strängnäs och därför var tvungen att avgå som inspektor. Målningen visar Aulén i biskopsmössa på en vagn farande upp mot himlen lämnandes en skara gråtande kalmariter kvar. Ju längre bort kalmariterna står desto mer liknar deras huvuden kroppkakor. Aulén bevistade många kroppkakefester även sedan han slutat som inspektor och till kroppkakan 1972, då Aulén var 93 år gammal, målades en ny himlafärd men denna gång med raket och månlandare genom rymden,

Stora kroppkakor

Till kroppkakefesten 1922 hade en enorm kroppkaka med en omkrets om 1,5 m förberetts. När denna skars upp av nationens inspektor till stilla musik visade den sig innehålla en spädgris med äpple i munnen och blombuketter mellan klövarna. När denna tilldragelse långt senare skulle redogöras för på Wikipedia ansågs den så uppenbart påhittad att nationsmedlemmen som skrev artikeln blev avstängd tills uppgiften kunnat bekräftas.

Även till kroppkakefesten 1993 gjordes en enorm kroppkaka, denna gång med 1,2 m i omkrets. Syftet var att den skulle komma in i Guinness rekordbok men kroppkakan blev tyvärr inte helt genomkokt.

Tersen för forskning

Till festen 1927 inrättades ett stipendium kallat ”Tersen för forskning” som finansierades genom att deltagarna betalade för den tredje snapsen men lät bli att ta den, vilket dock inte hindrade att man därefter fortsatte att ta kvarten o.s.v. Stipendiet delades sedan ut till personer som på ett kroppkakeligt sätt sökte svaren på kroppkakans mysterium. 1939 fick Carl Gustaf Nordström 100 kr för att besöka kroppkakans ursprungsland för att utröna hur tillverkningen av den kroppkaksnådiga rätten går till. Han skred till verket med stor noggrannhet och vid påföljande kroppkakefest höll han ett föredrag om sin resa som han företagit med cykel från Färjestaden till Ottenby i söder och vidare upp till Borgholm innan han återvände till Färjestaden. Resan tog 14 dagar och under tiden stannade han och intervjuade många äldre ölänningar om vad de kände till om kroppkaketillverkning, då och längre tillbaka i tiden.